Tilbake til artikkler

Stafettpinnen; Miljøutfordringer

I forrige utgave utfordret Solberg & Hansen en forbruker til å ta stafettpinnen videre, vi ba kaffeentusiast og miljøviter Claudia Villamor ta utfordringen.

Mina dagar startar helst med nymalet kaffe i en V60. Lyckan var stor när jag här om dagen hittade kaffe från mina hemtrakter Caranavi, Bolivia. Minnena om mina bussresor från La Paz genom de snötäckta bergen i Anderna längs de slingriga vägarna på väg mot varmare, grönare och fuktigare klimat väcktes till liv, próxima estación Caranavi.

Mitt miljöintresse förde mig till studier i miljövetenskap och jag jobbar som miljö- och klimatrådgivare i Oslo. Miljöintresse är inget jag lämnar på jobbet när dagen är slut, tvärtom så undersöker jag gärna hur min konsumtion påverkar miljön och hur jag kan minska min påverkan för att lämna så små spår som möjligt.

Livscykeln från kaffeböna till kaffekopp kännetecknas av många miljökonsekvenser och sociala aspekter. I takt med att vi konsumenter blir mer medvetna om kvaliteten på kaffet är det naturligt att intresset ökar för hur kaffe påverkar miljön och förhållandet till de som producerar kaffe.

Kaffeplantor trivs bra i skugga och mår bra av att växa i närheten av andra träd. Odlingsmetoden där kaffeplantor kombineras med annan odling kallas för skogsjordbruk. I jämförelse med konventionell odling ger skogjordbruk många positiva bieffekter såsom skugga, skydd mot jorderosion och att den biologiska mångfalden bevaras i högre grad. Den här metoden lämpar sig dåligt för massproduktion av billigt kaffe. Storskalig kaffeproduktion sker med mekanisk plockning av bönor i stora plantager.

En kaffeplanta ger sin första skörd efter 3-5 år och det är därför speciellt viktigt för bönderna att plantorna inte drabbas av skadedjur eller svampangrepp. Kemiska bekämpningsmedel i kaffeproduktion är mycket vanligt i konventionell odling och kemikalier som sedan länge har varit förbjudna i Europa används fortfarande av många producenter. År 2006 gav Naturskyddsföreningen i Sverige ut rapporten Rädda Liv. Byt kaffe.1 Titeln syftar på att kemiska bekämpningsmedel årligen orsakar allvarliga hälsoproblem. Bekämpningsmedlen skyddar inte bara kaffeplantan för ohyra utan förorenar mark och vattendrag som i sin tur påverkar floran och faunan i området. Kaffet vi konsumerar innehåller nästa inga spår av bekämpningsmedel vilket är den främsta orsaken till varför det inte har gått att begränsa användande av bekämpningsmedel.

I Norge erbjuder de flesta stora rosterierna ekologiskt producerad kaffe. Märkningen skall fungera som en garanti för att kaffet är producerat med hänsyn till miljön och det ställs bland annat krav på att kaffet skall odlas utan skadliga bekämpningsmedel och konstgödsel.2 Små rosterier märker i mycket mindre utsträckning sitt kaffe som ekologiskt. I gengäld så kan vi på deras hemsidor ofta följa det täta arbetet de har med kaffeproducenterna med hänsyn till kunskap av kaffeodling och en ekonomisk hållbarhet.

En framtida utmaning för kaffeproduktionen är klimatförändringar som kommer att förändra kaffeproduktionen så som vi ser den idag redan vid en temperaturökning på 2-2,5 °C, enligt FNs klimatpanel.3 Extremväder som till exempel kyla, värme och förändring i nederbördsmönster är några av konsekvenserna som förespås och som kommer att generera stora konsekvenser för produktionen av kaffe. Kaffeproducenter i länder som har möjlighet att flytta sin odling till högre höjder kommer att behöva klargöra ny odlingsbar mark i jakten på svalare klimat. Producenter utan svalare odlingsbar mark kommer att tvingas lägga om sina nuvarande odlingsmetoder eller gå över till att producera andra produkter. Vi kaffekonsumenter får i framtiden räkna med att få betala mycket mer för kaffet då produktionen blir mer begränsad. Tillgången på Arabicabönor av hög kvalité som kräver en långsam mognadsprocess under svalare förhållanden kommer att begränsas i framtiden.4

Kaffeproduktionen står inför många miljöutmaningar. Vi konsumenter kan ställa krav på att produktionen görs med hänsyn till den sköra miljön där kaffe produceras. Fråga efter ekologiskt märkt kaffe och om ingen märkning finns hos din kaffebutik fråga då vilka miljökrav de ställer på kaffet de importerar. Jag hoppas på att i framtiden kunna färdas tillbaka till Caranavi genom min kaffekopp från Oslo.

 

1Rädda liv. Byt Kaffe. – Faktaunderlag
Text: Göran Eklöf, Gun Lange (Vad är kaffe?, En ekologisk kaffegård, Ekokaffe utan certifiering),
Susanne Hagenfors (Kaffeinventering)

2www.krav.se
(http://www.krav.se/krav-markt-kaffe)

3ipcc, 2014: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability.

4Projected Shifts in Coffea arabica Suitability among Major Global Producing Regions Due to Climate Change Ovalle-Rivera O, Läderach P, Bunn C, Obersteiner M, Schroth G (2015)